Sök:

Sökresultat:

8 Uppsatser om Satsvisa utrötningsförsök - Sida 1 av 1

Denitrifikationsmöjligheter hos lakvattnet pÄ Bredemads avfallsdeponi i Ljungby

I examensarbetet har möjlig denitrifikationshastighet för lakvattnet pÄ Bredemads avfallsdeponi i Ljungby undersökts. Denitrifikationshastigheten har tagits fram i satsvisa och kontinuerliga försök dÀr Reppos 40T och Brenntaplus VP1 har jÀmförts som externa kolkÀllor. De satsvisa försöken har genomförts i temperaturerna 15 °C, 20 °C och 22,5 °C och de kontinuerliga försöken har genomförts med reningsmetoden ?Moving Bed Biofilm Reactor? (MBBR) med bÀrare som hade en skyddad yta pÄ 500 m2/m3.Denitrifikationshastigheten i g/(dygn?m2) med Reppos 40T var 0,45 och med Brenntaplus VP1 1,05. I reaktorn med Reppos 40T var fyllnadsgraden 48 % och denitrifikationshastigheten 4,5 g/(h?m3).

Design och uppbyggnad av satsvisa och kontinuerliga reaktorsystem för anaerob teströtning

Detta arbete innefattar planering, uppbyggnad och inkörning av teströtningsanlÀggning för biogasproduktion, bestÄende av batch- och tankreaktorsystem. Arbetet inbegriper Àven utförandet av experiment, pÄ batchreaktorsystem, som syftar till att ge en första inblick och vÀgledning för vidare studier kring optimering av processen med inriktning pÄ tillsats av kolkÀlla och justering av kvoten mellan kol och kvÀve. UtifrÄn de resultat som erhÄllits vid försök pÄ batchreaktorsystemet observerades en positiv effekt, gÀllande ökad nedbrytning av VFA, vid tillsats av glukos till systemet. IgÄngkörning av tankreaktorsystemet gav erfarenheter gÀllande handhavandet av anlÀggningen samt driftsÀkerheten, vad gÀller t.ex. Äterstart efter strömavbrott, loggning av gasflödesdata, pÄlitlig substratdosering och substratuttag utan syrelÀckage in i systemet..

Undersökning av biogaspotential i rötat avloppsslam

Avloppsreningsverket Sundet i VÀxjö har en rötningsanlÀggning som producerar biogas. AnlÀggningen bestÄr idag av tvÄ rötkammare och en maskin för avvattning som substratet gÄr igenom efter rötningen. Substratet som anvÀnds i rötningsprocessen Àr avloppsslam frÄn VÀxjö. Planer finns pÄ att utöka processen med en tredje reaktor i vilken det rötade slammet ska Äterrötas. Detta för att fÄ ut mer biogas ur slammet.

Metanpotential för alger och bioslam blandat med pappersfiber

In this thesis the methane gas potential of three different substrates, two algaes Saccharina latissima and Laminaria digitata and biosludge mixed with paper fiber was studied. This was done by batch experiments in a laboratory environment to examine the gas production and composition of the produced gas.Biogas production is a complex anaerobic digestion process in which various microorganisms decompose the substrate in steps and at the end produce biogas and a residue. Many factors affect the production of gas, for example the substrate content, temperature and pH in the digester.The analysis of methane potential were divided into two experiments. In experiment 1 substrates were digested along with inoculum from VÀxjö waste water treatment plant in a temperature of about 37 ?C.

Utveckling av en berÀkningsmodell för biogasproduktion

A growing interest for the climate and the environment has led to an increased interest forenvironmentally friendly and renewable energy sources, such as biogas. Planning new biogasplants requires a decision basis including facts about approximate amounts of biogas possibleto produce at the plant. The purpose of this thesis is to develop a model that calculates theapproximate biogas and digestate production from a planned or existing biogas plant.Developing the model required a literature review and studies of calculations concerningbiogas and digestate production performed by WSP Sweden AB. As a complement to themodel development, facts about substrates for biogas production were compiled through aliterature review. In addition the methane potential from selected materials was determined bybatch experiments.

Biogaspotential hos rejektfraktionen frÄn biogasanlÀggningen KungsÀngens gÄrd

Den totala biogasproduktionen i Sverige 2009 var 1,4 TWh och 22 % av biogasen producerades i samrötningsanlÀggningar. Sedan 2005 Àr det förbjudet att deponera organiskt avfall, vilket har gjort att produktionen frÄn samrötningsanlÀggningar har ökat de senaste Ären. Den totala biogaspotentialen i Sverige Àr ungefÀr 15 TWh och dÀr stÄr lantbruket för över 70 %. Avloppsslam, avfall frÄn livsmedelsindustrin och matavfall stÄr för den resterande delen. Det Àr Àven dessa tre rÄvarugrupper som har störst lönsamhet med dagens teknik.

Biogasprocessen : Omrörningens effekter pÄ biogasproduktionen

I den hÀr undersökningen har omskakningen i biogasprocessen och vilken effekt olika omskakningsintensiteter har pÄ biogasproduktionen studerats.Omblandningen i rötkammaren Àr en viktig del i processen för att effektivt omvandla substratet till biogas. Omblandningsprocessen pÄverkar mikroorganismernas förutsÀttningar att bryta ned substratet och omvandla det till den energirika metangasen. De flyktiga fettsyrorna, som Àr en mellanprodukt i den anaeroba nedbrytningen av substratet kan vid ackumulering eller för hög nivÄ hÀmma det metanbildande steget.Substratet som anvÀnds i undersökningen bestÄr av kÀllsorterat hushÄllsavfall som malts ned till en flytande massa. Experimentet utförs i form av satsvisa rötningsförsök i gastÀta flaskor. Flaskorna inkuberas vid en temperatur pÄ 33 grader Celsius i mörker.

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanlÀggningen KungsÀngens gÄrd

Under Ă„r 2008 anvĂ€ndes globalt en energimĂ€ngd motsvarande nĂ€stan 144 000 TWh ochav dessa stod fossila brĂ€nslen för 81 %. I Sverige uppgick energitillförseln under Ă„r2010 till totalt 616 TWh och av detta stod rĂ„olja/oljeprodukter för 30,4 %. VidförbrĂ€nning av fossila brĂ€nslen frigörs koldioxid, en gas som bidrar till att förstĂ€rkavĂ€xthuseffekten. År 2000 uppmĂ€ttes halten av koldioxid i atmosfĂ€ren till 370 ppmv ochför att den globala temperaturen inte ska öka med mer Ă€n 2°C bör halten stanna pĂ„ 450ppmv innan Ă„r 2100. Ett sĂ€tt att minska andelen av fossila brĂ€nslen Ă€r att öka andelen avförnybara energikĂ€llor, som t.ex.